Hudcancer och laser: vad vården använder i stället

Nej, alla typer av hudcancer kan inte behandlas med laser och melanom ska alltid opereras bort. Det nationella vårdprogrammet för basalcellscancer från 2026 bedömer att underlaget för ablativ laser är för svagt för att rekommenderas. Svensk vård behandlar basalcellscancer och skivepitelcancer främst med kirurgi, frysning, skrapning, kräm eller fotodynamisk terapi (PDT). Laser används framför allt som förbehandling före PDT vid aktinisk keratos. Hudcancer ska alltid bedömas och behandlas av läkare och aldrig behandlas på egen hand.

Innehåll

Vilka typer av hudcancer finns och hur behandlas de?

Hudcancer delas in i tre huvudtyper. Basalcellscancer är den vanligaste och växer mycket långsamt enligt 1177. Skivepitelcancer är mindre vanlig men kan i invasiv form sprida sig till lymfkörtlar. Melanom är den form som orsakar flest dödsfall.

Typ	Antal fall i Sverige	Huvudsaklig behandling	Laserns roll
Basalcellscancer	Över 74 000 nya fall per år	Kirurgi, frysning, skrapning, kräm, PDT	Ablativ laser rekommenderas inte i vårdprogrammet. Används på vissa kliniker vid små ytliga tumörer.
Skivepitelcancer	Över 9 000 nya fall per år	Kirurgi. Ytlig cancer in situ kan frysas, skrapas eller behandlas med PDT.	Ingen etablerad roll
Melanom	Drygt 4 000 invasiva och cirka 4 000 in situ per år	Kirurgi med marginal	Ska inte behandlas med laser
Aktinisk keratos (förstadium)	Vanligast hos äldre	Frysning, kräm, PDT, dagsljus-PDT	Förbehandling före PDT

Siffrorna kommer från Regionala cancercentrums nationella vårdprogram för respektive diagnos. Ungefär 500 personer dör av melanom varje år i Sverige enligt vårdprogrammet för melanom. År 2022 fick 37 900 män och 36 300 kvinnor basalcellscancer. År 2020 fick 2 333 män och 2 138 kvinnor invasivt melanom.

Kan melanom behandlas med laser?

Nej. Melanom behandlas med kirurgi. Det nationella vårdprogrammet för malignt melanom anger att hela den misstänkta förändringen ska skäras bort med två millimeters marginal ner till underhudsfettet. Vävnaden skickas sedan för mikroskopisk undersökning. Undersökningen visar om det är melanom och hur djupt tumören har växt.

Tumörens djup avgör hur stor marginal som behövs vid den kompletterande operationen och vilken uppföljning du behöver. Laser förångar eller värmer vävnaden och lämnar inget prov att undersöka. En laserbehandlad förändring kan därför aldrig få en säker diagnos i efterhand. Vårdprogrammet avråder till och med från ytliga skivbiopsier eftersom de är för ytliga för att bedöma hur djupt melanomet har vuxit.

Hur behandlas basalcellscancer?

Basalcellscancer växer mycket långsamt och är inte livshotande, skriver 1177 Vårdguiden. Tumören ska ändå behandlas så att den inte skadar huden runt omkring. 1177 räknar upp operation, frysning, skrapning och bränning, PDT, immunstärkande kräm och strålbehandling. Laser nämns inte på sidan. Risken att få basalcellscancer är liten före 40 års ålder och ökar sedan med åldern.

Valet styrs av tumörens typ och läge. Det nationella vårdprogrammet för basalcellscancer delar in tumörerna i högrisk och lågrisk. En tumör räknas som högrisk när minst två kriterier är uppfyllda, till exempel läge på näsa, öra, runt ögat eller runt munnen, svåravgränsad tumör eller återfall. Högrisktumörer behandlas oftast med kirurgi och ibland med Mohs kirurgi, där vävnaden undersöks under operationen.

Ytlig basalcellscancer kan behandlas utan kniv. Vårdprogrammet rekommenderar imikvimodkräm eller PDT i första hand vid ytlig basalcellscancer. Krämen stryks på fem dagar i veckan i sex veckor. Studier visar fullständig utläkning hos 83,4 procent efter ett år och 80,5 procent efter fem år. Frysning och skrapning används också vid lågrisktumörer.

Vad säger vårdprogrammet om laser vid basalcellscancer?

Vårdprogrammet tar upp ablativ laser som CO2-laser, Er:YAG-laser och Nd:YAG-laser. Underlaget bedöms som för svagt för att metoderna ska rekommenderas. Patientinformation på cancercentrum.se nämner att små ytliga basalcellscancrar kan behandlas med koldioxidlaser på vissa kliniker, med en läketid på upp till fyra veckor. Laser är ett undantag och inget standardval i svensk vård.

Hur behandlas skivepitelcancer i huden?

De allra flesta med skivepitelcancer i huden botas med kirurgi, skriver Regionala cancercentrum i det nationella vårdprogrammet. Ett diagnostiskt ingrepp med tillräcklig marginal räcker ofta som fullständig behandling. Strålbehandling blir aktuell när operation inte är möjlig. Vid spridning till andra delar av kroppen kan immunterapi användas enligt 1177. Vårdprogrammet redovisar 9 151 nya fall av skivepitelcancer i huden 2019, varav 5 344 hos män och 3 807 hos kvinnor.

Skivepitelcancer in situ, även kallad Bowens sjukdom, växer ytligt i huden. 1177 Vårdguiden räknar upp frysning, skrapning och bränning, PDT och operation som behandlingar för det tidiga stadiet. Laser nämns inte.

Hur behandlas aktinisk keratos?

Aktiniska keratoser är ytliga hudförändringar som uppstår efter mycket sol under lång tid. De flesta är ofarliga men de kan ibland utvecklas till skivepitelcancer. Därför behandlas de. Vårdprogrammet för skivepitelcancer beskriver risken för att en enskild keratos utvecklas till cancer som mycket liten. Det finns i dag inget sätt att avgöra vilken keratos som kommer att utvecklas till cancer. Keratoser kan också läka av sig själva, särskilt om du minskar solexponeringen.

Behandlingen av aktiniska keratoser väljs efter antal och läge. Enligt 1177 om aktiniska keratoser finns fyra huvudalternativ:

Frysning används vid enstaka keratoser.
Kräm som du stryker på hemma används när fläckarna är många.
PDT ges på hudmottagning och besöket tar ungefär tre timmar.
Dagsljus-PDT använder samma kräm men belyses med dagsljus utomhus i stället för med en lampa.

Ibland behöver behandlingen upprepas efter någon eller några veckor om keratoserna är många eller tjocka. Kontakta vårdcentral eller hudmottagning om en hudförändring har växt eller förändrats.

Hur fungerar fotodynamisk terapi (PDT) vid hudcancer?

Fotodynamisk terapi kombinerar ett ljuskänsliggörande läkemedel med ljus. 1177 beskriver att huden smörjs med läkemedlet ungefär tre timmar före belysningen. Läkemedlet gör cancercellerna ljuskänsliga. Själva belysningen tar cirka 8-10 minuter och kan göra ont, men smärtan går att lindra. Vid basalcellscancer upprepas behandlingen efter en till två veckor.

Huden blir sårig och röd i ungefär 10-14 dagar efter PDT. Vårdprogrammet rekommenderar PDT vid ytlig basalcellscancer. Tumörer som växer djupare behandlas i stället med kirurgi eller andra metoder. Följ mottagningens råd om hur huden ska skötas under läkningen.

Dagsljus-PDT är en variant för aktinisk keratos. Läkemedlet aktiveras av vanligt dagsljus utomhus i stället för av en lampa på mottagningen. Enligt en randomiserad finsk studie från 2023 gav naturligt dagsljus och artificiellt dagsljus likvärdiga resultat.

Vad är laserassisterad PDT?

Vid laserassisterad PDT förbehandlas huden med fraktionerad ablativ laser innan läkemedlet stryks på. Lasern borrar mikroskopiska kanaler i huden så att läkemedlet tränger djupare. Mer om tekniken finns på sidan om fraktionerad CO2-laser.

Steeb och kollegor sammanställde 2019 i Journal of the American Academy of Dermatology sju randomiserade studier av laserassisterad PDT mot aktinisk keratos. Laserförbehandling gav 33 procent högre chans till utläkning än PDT ensamt, med en riskkvot på 1,33. Smärtan var inte större. Av 817 träffar i litteratursökningen uppfyllde sju studier kraven och fyra kunde vägas samman. Studierna hade hög risk för systematiska fel.

Lindholm och kollegor testade 2023 laserförbehandling före dagsljus-PDT på 60 patienter i Finland. Varje patient fick laser på ena sidan av huvudet och enbart PDT på den andra. Efter sex månader var 50,0 procent av områdena med laser helt utläkta jämfört med 30,3 procent utan laser. Räknat per enskild keratos läkte 86,2 procent med laserförbehandling och 70,2 procent utan. Studien publicerades i Acta Dermato-Venereologica.

Varför ska pigmenterade hudförändringar aldrig laseras utan läkarbedömning?

En pigmenterad fläck som ser ofarlig ut kan vara ett melanom. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från att ta bort hudförändringar med laser eller IPL om en läkare inte har undersökt dem först. Myndigheten skriver att en hudförändring kan vara en hudtumör eller ett förstadium till en sådan.

Om en laser bleker det synliga pigmentet i en elakartad förändring kan tumörceller finnas kvar under ytan. Förändringen kan då växa vidare utan att märkas. Eftersom laser inte lämnar något vävnadsprov kan ingen i efterhand avgöra vad som behandlades. Mer om laser mot ofarliga fläckar finns på sidan om laserbehandling av pigmentfläckar.

Hur många behandlingar krävs och blir resultatet permanent?

Antalet behandlingar beror på metoden. Kirurgi är oftast en enda operation. PDT vid basalcellscancer ges två gånger med en till två veckors mellanrum enligt 1177. Imikvimodkräm används fem dagar i veckan under sex veckor. Frysning av basalcellscancer läker på 4-6 veckor enligt patientinformationen på cancercentrum.se.

Behandlad hudcancer kan komma tillbaka. Den som har haft basalcellscancer har också ökad risk att få en ny tumör på ett annat ställe, skriver 1177. Uppföljningen varierar och läkaren undersöker ärret och huden runt omkring.

Vad bör du undvika efter behandling av hudcancer?

UV-strålning från solen är den vanligaste orsaken till skivepitelcancer enligt 1177. Vårdguiden rekommenderar att du skyddar dig mot solen och undersöker din hud regelbundet efter behandlad hudcancer. Följ mottagningens råd om sårvård tills huden har läkt. Sök vård om en fläck växer eller förändras på annat sätt.

Vilka regler gäller för laser och hudförändringar i Sverige 2026?

Behandling av hudcancer är sjukvård och ska ske inom hälso- och sjukvården. Medicinsk behandling med laser i klass 4 ska ske under ansvar av legitimerad läkare eller tandläkare enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter SSMFS 2014:4. Behandla aldrig en misstänkt hudcancer själv, varken med krämer, frysmedel eller apparater för hemmabruk. Mer om sådana apparater finns på sidan om medicinsk laser för hemmabruk.

För estetiska behandlingar gäller sedan 4 maj 2026 föreskrifterna SSMFS 2026:1. Verksamheter som gör estetiska behandlingar med laser eller IPL ska anmäla sig till myndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten skriver till dig som kund att en anmälan inte betyder att verksamheten är godkänd eller att behandlingen är riskfri. Laser eller IPL inom två centimeter från ögat får bara användas under ansvar av legitimerad läkare. Oväntade händelser och skador ska rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Vanliga frågor om laser och hudcancer

Kan hudcancer behandlas med laser?

Bara i undantagsfall. Det nationella vårdprogrammet för basalcellscancer bedömer underlaget för ablativ laser som för svagt för att rekommenderas. Laser används främst som förbehandling före fotodynamisk terapi vid aktinisk keratos.

Kan melanom tas bort med laser?

Nej, melanom ska opereras bort med marginal så att vävnaden kan undersökas i mikroskop. Laser lämnar inget prov och gör det omöjligt att ställa en säker diagnos.

Hur behandlas basalcellscancer?

Basalcellscancer behandlas med operation, frysning, skrapning och bränning, fotodynamisk terapi, immunstärkande kräm eller strålbehandling. Valet beror på tumörens typ, storlek och läge.

Vilken behandling finns för aktinisk keratos?

Enstaka keratoser fryses oftast bort. Vid många fläckar används kräm, fotodynamisk terapi eller dagsljus-PDT.

Gör fotodynamisk terapi ont?

Belysningen kan göra ont men smärtan går att lindra. Huden blir sårig och röd i ungefär 10-14 dagar efteråt enligt 1177.

Hur många behandlingar behövs vid hudcancer?

Det beror på metoden. Kirurgi är oftast en operation och PDT vid basalcellscancer ges två gånger med en till två veckors mellanrum.

Kan laser kombineras med andra behandlingar mot hudcancer?

Ja, fraktionerad laser används som förbehandling före fotodynamisk terapi vid aktinisk keratos. En sammanställning från 2019 visade högre utläkning med laserförbehandling än med enbart PDT utan mer smärta.

Är resultatet av behandling mot hudcancer permanent?

Behandlad hudcancer kan komma tillbaka. Den som har haft basalcellscancer har också ökad risk för nya tumörer och bör skydda sig mot solen och undersöka huden regelbundet.

Läs vidare på Laser.nu

Källor

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.