Laser i tandvården

Publicerad Uppdaterad

lågnivålaser-tandvård

Laser används i tandvården på två sätt: som lågenergilaser för att lindra smärta och främja läkning. Den andra formen är starkare tandlaser för att ta bort karies, behandla tandkött och skära i mjukvävnad. Starkast stöd för lågenergilaser i munnen finns för att förebygga oral mukosit vid cancerbehandling. För karies, tandköttsinflammation och tandblekning visar systematiska översikter att laser oftast inte ger bättre resultat än vanlig behandling. Laser kan ge mindre obehag vid vissa ingrepp, men underlaget är ofta av låg kvalitet.

Vad används laser till i tandvården?

Tandvårdens lasrar delas grovt in efter vad ljuset gör med vävnaden. Lågenergilaser, även kallad fotobiomodulering eller laserterapi, har så låg effekt att vävnaden inte värms märkbart. Starkare lasrar som Er:YAG och Nd:YAG värmer, förångar eller skär i vävnaden.

Användning Typ av laser Vad forskningen visar
Förebygga oral mukosit Lågenergilaser Rekommenderas i MASCC/ISOO-riktlinjen
Smärta vid tandreglering Lågenergilaser Viss effekt, låg kvalitet
Ilningar (dentinöverkänslighet) Lågenergilaser Bättre än placebo, inte bättre än de flesta alternativ
Nervskada efter ingrepp Lågenergilaser Effekt efter 30 dagar i små studier
Käkledsbesvär (TMD) Lågenergilaser Motstridigt, bättre rörlighet men osäker smärtlindring
Kariesborttagning Er:YAG Otillräckligt stöd som ersättning för borr
Tandköttsinflammation Diod, Er:YAG, Nd:YAG, PDT Ingen säker tilläggseffekt
Tandblekning Ljus eller laser Ingen extra effekt jämfört med blekning utan ljus
Läppband och mjukvävnad Olika kirurgiska lasrar Kortare ingrepp och färre suturer

Hjälper lågenergilaser mot oral mukosit?

Oral mukosit är inflammation och sår i munslemhinnan som många får av strålbehandling mot huvud och hals och av högdos cytostatika. MASCC/ISOO:s riktlinje för mukosit från 2020 rekommenderar fotobiomodulering för att förebygga oral mukosit hos vuxna i tre grupper: vid stamcellstransplantation, vid strålbehandling mot huvud och hals och vid kombinerad strålning och cytostatika. Evidensnivån är I för två av grupperna och II för den tredje.

Yehuda Zadik och kollegor publicerade 2019 de protokoll som riktlinjen bygger på. Våglängderna ligger mellan 632,8 och 660 nm och energitätheten mellan 1,0 och 6,2 joule per kvadratcentimeter. Behandlingen ges dagligen eller tre till fem dagar i veckan. Riktlinjen betonar att alla parametrar i ett protokoll ska följas. För att behandla redan etablerad mukosit fanns inte tillräckligt underlag.

SBU sammanställde 2018 sex systematiska översikter och 14 studier om laser vid oral mukosit. De flesta författarna drog slutsatsen att laser lindrar mukosit, men SBU tog inte själv ställning. MASCC/ISOO tar upp en teoretisk risk för att ljuset stimulerar tumörceller i munnen och uppmanar vården att diskutera nytta och risk med patienter som har munhålecancer.

Minskar laser smärtan vid tandreglering?

Tandreglering ger ofta värk de första dygnen efter att bågar eller separatorer satts in. Deana och kollegor sammanställde 2017 20 randomiserade studier. Laser minskade spontan smärta och tuggsmärta efter 24 och 72 timmar jämfört med placebo. Tretton av studierna hade hög risk för snedvridning. Författarna skrev att resultaten ska tolkas med försiktighet.

Shi och medförfattare fann 2015 i sex studier att laser minskade smärtan efter separatorer från sex timmar till tre dagar efter insättningen. SBU noterade 2018 en annan översikt, Fleming 2016, som bedömde resultaten som ej avgörande. Laser för att påskynda tandförflyttningen är ett separat forskningsområde som vi inte bedömer här.

Hjälper laser mot ilningar i tänderna?

Ilningar uppstår när tandbenet (dentinet) blottas, ofta vid tandhalsar. Shan och kollegor gick 2021 igenom 35 studier om lågenergiljus vid dentinöverkänslighet. Ljusbehandling gav bättre effekt än placebo direkt, på medellång sikt och på längre sikt. Jämfört med de flesta andra behandlingar fanns ingen tydlig fördel, med undantag för fluorid där laser var något bättre. SBU återgav 2018 en äldre översikt som kallade underlaget svagt.

Kan laser läka nervskador efter tandingrepp?

Nerven i underkäken (nervus alveolaris inferior) kan skadas vid bortopererade visdomständer och implantat. Skadan ger domning eller stickningar i läpp och haka. Ma och kollegor sammanställde 2023 15 randomiserade studier. Lågenergilaser gav ingen effekt de första två veckorna men en signifikant förbättring efter 30 dagar. Studierna var få och små. SBU noterade 2018 att en äldre Cochrane-översikt bara hittade ett litet försök med förbättring.

Fungerar laser vid käkledsbesvär?

Käkledsbesvär (TMD) ger smärta i käkleder och tuggmuskler och nedsatt gapförmåga. Forskningen är oenig. Petrucci och medförfattare fann 2011 i sex studier inget stöd för laser vid TMD. Chen och kollegor slog 2015 ihop 14 studier med 454 patienter. Laser minskade inte smärtan säkert mer än placebo men gav bättre gapförmåga och rörlighet. SBU sammanfattade samma översikt med att laserbehandlingen inte reducerar smärta mer än placebo.

Hjälper laser kring tandimplantat?

Lågenergilaser har prövats för att förbättra stabiliteten hos implantat. Mohan och kollegor fann 2022 i sex randomiserade studier att de flesta rapporterade bättre stabilitet hos små implantat som används vid tandreglering. Tre av studierna mätte smärta och fann ingen skillnad. Inflammation kring implantat (periimplantit) behandlas ibland med starkare laser. Där fann SBU 2018 bara kortvariga förbättringar och inget säkert långtidsstöd.

Kan laser ersätta borren vid karies?

Er:YAG-laser kan avlägsna kariesangripen tandsubstans. Cochrane granskade frågan 2016 i nio randomiserade studier med 662 deltagare och 1 498 tänder. Laser gav mindre måttlig eller svår smärta än borr. Barn och ungdomar behövde mer sällan bedövning. Fyllningarnas hållbarhet skilde sig inte efter två år. Cochrane bedömde i översikten om laser för kariesborttagning att underlaget inte räcker för att rekommendera laser som ersättning för borr.

Är laser bättre än vanlig behandling vid tandköttsinflammation?

Parodontit är en inflammation som bryter ner tändernas fäste. Grundbehandlingen är rengöring av tandfickorna med instrument. SBU gick 2018 igenom nio översikter om laser som tillägg. Resultaten var blandade: en översikt fann nytta av diodlaser, två andra fann ingen extra effekt. Er:YAG gav liknande effekt som vanlig rengöring men ingen tilläggseffekt.

Cochrane granskade 2024 antimikrobiell fotodynamisk terapi (aPDT) som tillägg vid tandköttssjukdom kring tänder och implantat. Behandlingen kombinerar ett ljuskänsligt ämne med laser eller annat ljus. I 50 studier med 1 407 vuxna fanns efter sex månader ingen tydlig nytta för fickdjup, blödning eller fäste. Tilltron till resultaten var mycket låg.

Gör laser tandblekningen bättre?

Klinikblekning med väteperoxid marknadsförs ibland tillsammans med ljus eller laser. Maran och kollegor sammanställde 2018 21 randomiserade studier. Ljuset ökade inte färgförändringen och påverkade inte risken för ilningar. Resultatet gällde oavsett koncentration av väteperoxid.

När används laser vid kirurgi i munnen?

Kirurgiska lasrar används för att skära i tandkött och slemhinna, till exempel vid lösning av läppband (frenektomi). Lebret och kollegor gick 2021 igenom tio studier med 375 patienter. Laseringreppen tog kortare tid, krävde inga suturer och gav mindre smärta och obehag efteråt. Studierna var få och använde olika lasrar. Kirurgiska tandlasrar kan höra till laserklass 4, som enligt Strålsäkerhetsmyndigheten saknar övre effektgräns.

Hjälper laser mot afte, munsår och sveda i munnen?

SBU gick 2018 igenom översikter om laser vid sjukdomar i munslemhinnan. Vid återkommande afte (RAS) fann Suter och kollegor 2017 att flera studier visade smärtlindring och snabbare läkning, men författarna efterlyste fler studier. Vid munsår orsakade av herpes (herpes labialis) var underlaget mycket begränsat, med en eller två randomiserade studier per behandling.

Lichen planus i munnen är en kronisk inflammation i slemhinnan. En översikt från 2017 fann laser effektiv, men studiernas kvalitet var låg och en översikt från 2018 bedömde evidensen som svag. Vid brännande munsyndrom (burning mouth syndrome) verkade laser enligt en översikt från 2017 minska smärtan. Även där efterlyste författarna fler studier.

Används laser efter visdomstandsoperationer?

Efter operation av visdomständer får många svullnad, smärta och svårt att gapa (trismus). SBU återgav 2018 en översikt av Brignardello-Petersen och kollegor från 2012. Lågenergilaser gav ingen säker nytta för smärta eller svullnad men en måttlig effekt på gapförmågan. Nervskador efter samma ingrepp beskrivs i avsnittet om nervskador ovan.

Kan laser användas vid rotfyllning och pulpabehandling?

Pulpan är tandens nerv- och kärlvävnad. När pulpan blottas kan tandläkaren försöka täcka över den (pulpaöverkappning). Javed och kollegor skrev 2017 att laserbehandling av blottad pulpa verkar kunna förbättra resultatet, men mekanismen är oklar. För mjölktänder fann Lin och kollegor 2014 sämre utfall med laser än med vissa andra material. Vid desinfektion av rotkanaler bedömde Fransson och kollegor 2013 all evidens som lågkvalitativ.

Hur skiljer sig tandlasrarna åt?

Lasrarna i tandvården skiljer sig i våglängd. Våglängden styr vilken vävnad som tar upp ljuset. Er:YAG-lasern (2940 nm) och Er,Cr:YSGG-lasern (2780 nm) används för att avlägsna hård vävnad. Enligt Academy of Laser Dentistry tas energin främst upp av vattnet i vävnaden. Nd:YAG-lasern (1064 nm) var den första laser som marknadsfördes för mjukvävnad i amerikansk tandvård men tas knappt upp av frisk emalj och dentin.

Lågenergilaser för läkning och smärtlindring använder rött eller nära infrarött ljus, ungefär 600-1100 nm, med effekter från några milliwatt upp till några hundra milliwatt. Protokollen i MASCC/ISOO-riktlinjen för oral mukosit använder 632,8-660 nm. Mer om grunderna finns i vår guide till lågenergilaser.

Vilka regler gäller för laser i tandvården 2026?

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter SSMFS 2014:4 gäller för alla lasrar i Sverige. Odontologisk behandling med laser i klass 4 får bara utföras under ansvar av en legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare. Den som använder lasern ska känna utrustningen väl och förhindra att andra personer bestrålas. Lågenergilasrar hör oftast till klass 3B och kan skada ögat vid direkt titt. Både patient och personal ska därför bära skyddsglasögon. Mer om ögonrisker finns på sidan kan laser göra dig blind.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård har vi inte hittat någon rekommendation om laser. SBU:s två svar från 2018 är de senaste svenska sammanställningarna om laser i tandvården.

Vad kom SBU fram till om laser i tandvården?

SBU:s upplysningstjänst besvarade i april 2018 frågan om icke-kirurgisk behandling med laser i tandvården. Svaret omfattar systematiska översikter om dentinöverkänslighet, smärta vid tandreglering, käkledsbesvär, parodontit, periimplantit, sjukdomar i munslemhinnan, pulpabehandling, rotkanalsdesinfektion och kirurgisk tandextraktion. Oral mukosit behandlades i ett separat svar samma år.

SBU har inte granskat kvaliteten i de enskilda översikterna och inte vägt samman resultaten. Svaren återger vad författarna själva kom fram till. Mönstret är ändå tydligt: många översikter beskriver lovande resultat men pekar på små studier, olika laserinställningar och hög risk för snedvridning. Nästan alla efterlyser större och bättre studier.

Hur många studier finns om laser i tandvården?

Jan Tunér beskrev 2014 att en genomgång av studier fram till 2001 hittade 353 tandvårdsrelaterade studier av lågenergilaser, varav 94 procent rapporterade positiva resultat. Tunér uppskattade att PubMed 2014 innehöll omkring 3 500 sammanfattningar om laserterapi, många från tandvården. Tunér pekade samtidigt på att protokollen skiljer sig så mycket att meta-analyser blir svåra att tolka.

Andelen positiva studier säger lite om hur stark effekten är. Små studier med positiva resultat publiceras oftare än små studier utan effekt. Därför väger systematiska översikter med kvalitetsbedömning tyngre än antalet studier. Läs mer om hur du bedömer studierna på sidan om forskningen om laserterapi.

Vem skrev om laser i tandvården i Sverige?

Tandläkaren Jan Tunér i Grängesberg är den svensk som skrivit mest om lågenergilaser i tandvården. Tunér tog examen vid Karolinska institutet 1968 och har använt laserterapi kliniskt sedan 1986. Tillsammans med Lars Hode skrev Tunér 1996 boken Laser Therapy in Dentistry and Medicine. Den följdes av Laser Therapy: Clinical Practice and Scientific Background, utgiven 2002 på Prima Books i Grängesberg. Den tredje boken var The New Laser Therapy Handbook från 2010.

Tunér skrev 2014 i Photomedicine and Laser Surgery att bara ett fåtal av över 100 beskrivna dentala användningar har tillräckligt stöd för att kallas evidensbaserade. Han efterlyste studier av högre kvalitet. Mer om Tunér och föreningen han grundade finns på sidan om Swedish Laser Medical Society.

Vad ska du fråga din tandläkare om laser?

Fråga vilken typ av laser som används och varför. Be tandläkaren förklara om laserbehandlingen ersätter eller kompletterar vanlig behandling. Om laser föreslås vid tandköttsinflammation eller blekning kan du fråga vilket stöd som finns, eftersom översikterna visar liten eller ingen extra effekt. Vid strålbehandling mot huvud och hals är det rimligt att fråga om förebyggande fotobiomodulering ingår i vården.

Om du planerar strålbehandling mot munhålan eller svalget kan du be onkologen och sjukhustandvården om en plan för munvården under behandlingen. MASCC/ISOO-riktlinjen för mukosit omfattar fler åtgärder än fotobiomodulering. Fotobiomoduleringen ges av vårdpersonal som följer ett av de fastställda protokollen. Ett protokoll från riktlinjen går inte att ersätta med en apparat för hemmabruk. Om hemmaapparater finns mer på sidan om medicinsk laser för hemmabruk.

Vanliga frågor om laser i tandvården

Gör laserbehandling hos tandläkaren ont?

Lågenergilaser känns oftast inte alls. Vid kariesborttagning med laser rapporterade patienter i en Cochrane-översikt från 2016 mindre smärta än med borr.

Kan laser ersätta borren?

Cochrane bedömde 2016 att underlaget inte räcker för att rekommendera laser som ersättning för borr. Laser kan minska behovet av bedövning hos barn, men resultaten är osäkra.

Hjälper laser mot tandköttsinflammation?

Systematiska översikter visar ingen säker tilläggseffekt av laser vid vanlig behandling av parodontit. Cochrane fann 2024 ingen tydlig nytta av fotodynamisk terapi som tillägg.

Blir tänderna vitare med laserblekning?

En sammanställning av 21 studier från 2018 visade att ljus eller laser inte ökar blekningseffekten. Risken för ilningar påverkades inte heller.

Vad är oral mukosit?

Oral mukosit är inflammation och sår i munslemhinnan som följd av strålbehandling eller cytostatika. Internationella riktlinjer rekommenderar lågenergilaser för att förebygga besvären hos vissa patientgrupper.

Hjälper laser mot käkledsbesvär?

Forskningen är oenig. En meta-analys från 2015 fann ingen säker smärtlindring men bättre gapförmåga.

Är laser hos tandläkaren farligt för ögonen?

Laserljuset kan skada ögat vid direkt titt. Därför ska både patient och personal använda skyddsglasögon under behandlingen.

Vem får använda laser i tandvården?

Behandling med laser i klass 4 får enligt SSMFS 2014:4 bara ske under ansvar av legitimerad läkare eller tandläkare. Användaren ska känna utrustningen väl.

Läs vidare på Laser.nu

Källor

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.